The way we were
han hade hela världen i sin hand
jag vill tillbaka dit
Jag vet inte vad jag trodde. Kanske hoppades jag, men aldrig förväntade jag mig att du skulle vara särskilt långvarig. Det var trots allt lite för bra för att vara sant. Otaliga gånger kom orden ur min mun: jag förstår inte vad jag gjort för att förtjäna hans vänskap, att någon som jag fick vara så nära, och detta när du kunnat välja vem som helst. Jag är inte van vid att vinna, bli vald, vara först, så det var kanske inte så konstigt att jag hela tiden gick med känslan att det en dag skulle ebba ut och tyna bort.
Jag hatar när jag har rätt. Saker förändrades och du började långsamt bli mindre och mindre. Du hade funnit något nytt, och jag var historia. Inte medvetet, men en dag var jag utbytt. Ingen hade tagit min plats, men tiden var begränsad och likaså du - på sätt och vis var du full nu, jag behövdes inte längre. Ja, tiden gick och nu sitter jag och funderar på förra våren, förra sommaren. Det var annorlunda då: du var, jag var. Kanske passade vi bättre då, våra liv och våra mål kanske matchade. Jag förväntade mig inte att du skulle stanna, jag nästan räknade ner dagarna tills jag skulle vakna och inse att vår tid var förbi, men jag saknar dig ändå. Det kanske är löjligt att jag värdesätter det så högt, men för mig kommer det alltid vara speciellt.
Men så kommer det dagar igen, när nu känns som då igen. Vi kommer nog aldrig kunna bli som vi var, det var vi för bra för. Vissa saker, viss vänskap, blir bara riktigt bra en gång, första gången, kanske för att det är så oväntat och så nytt. Nu har vi ett förflutet, vi kommer aldrig bli nya och spännande igen. Vi kommer aldrig bli vi igen, hur mycket jag än försöker och saknar. Det är sorgligt, men jag kommer alltid uppskatta det vi faktiskt och bli lite gladare när jag tänker på det. Ingen har någonsin fått mig att känna mig så uppskatta, så speciell, bara genom att vara min vän. Vem vet, någon dag kanske nån som du kommer igen.
Jag minns en flicka som dog av skratt
jag minns den tiden då vi visste att
vi ska tillbaka hit
jag kan se nyanser, men inte idag
Låtar
Citizen Cope - Sideways
The Weepies - Gotta have you
Kurt Nilsen - Before you leave
Bra saker
6 dagar till Dominikanska
Pengar
Min desperate housewives-box
Dåliga saker
Regn+slask
Engelsk-arbete
Söndags/födelsedagsmiddag hos M&M (jag missar yogan)
På min önskelista
Canon EOS 350 el. 400D
Blod i mina fötter
Nötter
We're like the marines...
Updated: 3:39 p.m. ET Oct. 27, 2005
FREDERICA, Del. - The apparent suicide of a woman found hanging from a tree went unreported for hours because passers-by thought the body was a Halloween decoration, authorities said.
The 42-year-old woman used rope to hang herself across the street from some homes on a moderately busy road late Tuesday or early Wednesday, state police said.
The body, suspended about 15 feet above the ground, could be easily seen from passing vehicles.
State police spokesman Cpl. Jeff Oldham and neighbors said people noticed the body at breakfast time Wednesday but dismissed it as a holiday prank. Authorities were called to the scene more than three hours later.
“They thought it was a Halloween decoration,” Fay Glanden, wife of Mayor William Glanden, told The (Wilmington) News Journal.
“It looked like something somebody would have rigged up,” she said.
there's no spring in the middle this year
No amount of coffee, no amount of crying
No amount of whiskey, no amount of wine
No, nothing else will do
I've gotta have you, I've gotta have you
Should I better not take it so personally if all the good loving is never received
Det är i ensamheten som den moderna människan för första gången möter sig själv.
Fram till dess upptäckten av den goda ensamheten sker den tidigmorderna epoken är den för sig själv stående människan något av en rubbning. Hos Aristoteles blir ensamheten något av det värsta som kan drabba en människa: den som inte har behova av att leva med andra "måste antingen vara ett odjur eller en gud". Under hela medeltiden ansågs det vara opassande för en människa att vara ensam, i synnerhet för en människa ur samhällets övre skikt. en hövdings eller adelsmans sociala statusvar direkt beroende på hur stora skaror av folk han kunde samla runt sin egen person. Ju fler desto bättre. Ensamhet sågs som en olycka att frukta, ett öde att beklaga, den värsta formen av fattigdom - det var därför den söktes av den asketiske eremiten, där han levde sitt liv "Vita solitaria" i världens tomma och öde utmarker. Det fanns i stort sett bara ett enda tillfälle då ensamheten inte var smalig och det var i samband med bön.
Depressing eller vad? Ensam är stark (säger vi!)
I hate the phone, but I wish you'd call
Och på tal om dörren så lyckades jag komma in med hjälp av mitt matkort. Jag älskar mitt matkort. Det har hjälpt mig att komma in i både Frankrike och på Tapatio, kickass! En till trevlig grej var när M frågade mig om jag kände MC väl, och sen berättade att MC hade sagt att jag var "sjukt skön". Det är nog första gången nån benämt mig som annat än "trevlig", så jag blev ytterst smickrad (att det dessutom kom från MC gör saken ännu bättre). Vi sjöng för Mange också, som fyllde år!
Sanne, Anton och AF skulle ta bussen till Staffanstorp vid halv två, men missade bussen så vi gick tillbaka. Dessvärre var de stängningsdags så vi gick efter de andra till BK. Jag och Sanne delade på en cheeseburgare (heja McDo säger jag), gav Påven kärleksråd och sen ringde jag Stina som har kommit hem!!!!!!!! Jag stod och skuttade utanför BK och när jag gick in träffade jag Jesper! Jag ska tydligen med honom ut nästa helg i mamö. Det tror jag så mycket jag vill på...
Ringde Tove för att ha följe hem på bussen, och skulle möta henne vid Katte. Dessvärre lurade hon med mig hem till någon vid namn Johannes, där jag fick agera 5e hjulet igen. Tvingades vara där till klockan halv sex, då vi gick genom ett stormigt Lund Centrum till vår taxi... Jag dog sen i min säng och vaknade idag klockan tre... Strax ska jag till Stina med Sara :)!
Just when you stop believing in it
Henrik säger:
min kontakt tvivlar på att han är gay. han är dock mode- och utseendeinriktad
Henrik säger:
han rekomenderas av min kontakt
Henrik säger:
kontakten skulle tro att hans smak för chics är ganska clääsy
Henrik säger:
asså inte snobbigt, utan bara prydligt..
Henrik säger:
så då vet du..
Henrik säger:
han tror itne att ngt instrument spelas. men om det är ngt så är det nog lite gitarr men han äär inte jätteintresserad
Henrik säger:
vad tror du!?
Henrik säger:
ska dra
Henrik säger:
ring om du undrar ngt :)
Henke is the shit!
Is this really living, or is this just a kinder, gentler hell?
Det känns inte direkt lättare heller av att reklamen på MSN är "Över 25 och singel Mötesplatsen!". Är det så det kommer gå, kommer jag vara singel och det klagande bittra 5e hjulet tills jag är 25, då jag börjar med internetdejting, hittar en misslyckad tjock mycket äldre man som jag gifter mig och är olycklig med resten av mitt liv? Jag dör.
GodLovesUgly
Did I dream this belief, or did I believe this dream?
Jag ska just gå och lägga mig, och Jojjo ska til Phi Phi Island och snorkla. grr
Help to keep me away from myself
Dessvärre blev min plan på perfekt närvaro förstörd med en gång. Inled mig icket i frestelser, jag hittar så bra själv. Jag blev övertalad att skita i mina två sista lektioner och följa med hem till Gustav för att baka kladdkaka och spela x-box. Inte för att det var så svårt att övertala mig: Matte och franska slipper jag gärna, och dessutom så firade vi min födelsedag i efterskott, säger vi.
Det blev ingen kladdkaka, eftersom det var brist på kakao, men däremot bakade vi (mest ola om jag ska vara ärlig) en smaskig sockerkaka som ragnvi sen satte smör på. Min oxytocin nivå är inte lika katastrofalt låg längre efter att ha slagits lite med Johan. Jag älskar att slåss. Fast det är svårt att vinna i underläge, som när Gustav kom med dammsugarslangen eller när hans lillebror Martin försökte kapa min halspulsåder med sin radiostyrda helikopter. Både Johan och Oscar blev helt löjligt förtjusta i helikoptern och önskar sig förmodligen egna när de fyller år. Male-bounding... X-box biten blev inte så lyckad - jag blev totalkickad i Need for speed. Jag som brukade vara bra på det... Dessförinnan blev jag också ägd i minibiljard.
Det verkar faktiskt som att min 18-årsfest blir av, trots Sannes tönterier! Ska ringa lokaler imorgon, och har skrivit en lista på gäster, väldigt kalas-lista känsla på den. Nu kan jag äntligen säga "Jag ska stryka dig från min kalaslista, MED BLÄCK" igen. Mäktigt.
Jag älskar att planera saker, och skriva listor. Särskilt kul är det när man borde plugga. Men det har jag faktiskt gjort. Lite...
Snart ska jag traska/jogga till Tove för att se Grey's anatomy - en tradition vi har skapat för att vi ska umgås mer :)!
Lek inga lekar om att saknaden är underbar
1. Köpa tobak
2. Dricka alkohol
3. Ta körkort
4. Rösta
5. Hamna i fängelse
6. Gifta mig
7. Handla på kredit (?)
Har jag glömt nån?
Dock har jag nu börjat seriöst överväga att gå med i Jehovas vittnen, eller åtminstone börja bojkotta högtider. Detta efter att ha dragit slutsatsen att det ändå bara är ett enda antiklimax. Min födelsedag är officiellt över. Jag tror jag börjar bli åldersnojig. Eller så är det bara att jag känner mig ensam, med min fasta mark flera tidszoner bort. Lite vilsen också faktiskt, om jag ska vara ärlig.
Just like the wind easily turns
A heart is now cold that used to burn
But that’s no reason to, go blind forever
Right now I’m staying here where the wind blows
And my heart closed
Everything comes to an end
"Det var bättre förr". Jag minns min och Toves naiva syn på framtiden. Vi ville så andra saker på den tiden, vi trodde så annorlunda. På något sätt hade vi allt förberett och klart, men hur hamnade vi så... fel? Det är svårt att släppa det där vi en gång satt och väntade på - när släpper man en dröm? När sätter man sig ner och säger att man är nöjd med det som faktiskt kom i ens väg?
Det vi fick var det inget större fel på, bortsett från de svårigheter man stött på på vägen. Men inte ens dem vill man vara utan, egentligen. Frågan är då, hade vi varit nöjda eller lyckligare om vi hade fått det vi pratade om, om livet hade blivit som man hade tänkt sig, hoppats på, längtat efter? Eller hade vi suttit och önskat oss något annat istället, och även då frågat oss själva om vi var så unga och naiva? Väskan var packad och klar, men ändå undrar man om vi packade rätt saker för den slutliga destinationen.
I'm not a social, I'm just a great drinker
We could be chillin' like ice-cream fillin'
Min födelsedag till ära (fast två dagar förtidigt förstås) blev jag kidnappad av ragnvi. Det hela började lite dåligt med att jag sprang efter en buss - en buss jag inte ens skulle med... (men det trodde jag). Vi åkte till Malmö iallafall, och hamnade på nöjesteatern för att se Grease - starring Smöret MP himself. Vi övervägde starkt att skrika "Knäpp skjortan Smöret" men vi avstod...
På vägen hem, på busshållsplatsen fick jag mms. Och det framkom aldrig vem det var ifrån. Det var iallafall ett likadant som jag fick på nyår av mamma och inge... Mysko!
Dock fick jag sms av Jojjo i morse, fedt niiiiice :) Hon kommer hem om 10 dagar, och Stina om 8!
Cool sak: Astrids mamma gick gymnasiet ihop med min moster. What are the odds?
Sometimes the first thing you want never comes
You'll fall asleep
When I put a spell on you
And when I wake you I'll be the first thing you see
And you'll realize that you love me
det var inte mig du såg. Ganska ironiskt, ganska bittert.
Maybe this year will be better than the last
- Emelies skrattattack åt snuskord
- Samtliga Johan-dissar under middagen
- Twister (inte rekommenderat att göra i klänning dock)
- C: Ludde, jag lovar, de är typ nittor...
L: Scccch! De lär ha hört det där!!
Liten brud: Ursäkta, men vi är inte 90or. Vi är faktiskt 92or!
C: det är fan inget att vara stolt över!
- När Mange ramlar baklänges ner i ån
- Amandas fall ner för trappan
- Att Johan hookade TVÅ tjejer (en var skitful och den andra har pojkvän)
- När Anton från ingenstans mumlade "Neej, inte Johan" när han var avdäckad
- The priveat talk med Emelie på toaletten följt av hennes snack med Johan om deras hookning
- Allt med trumpeten
- När Viktor bar mig halva vägen från Sankt Hans backar
- Mitt och Johans disneymedley på pianot klockan 5:30
Riktigt FEDT!