The days I recall being wonderfull


I kept it alive not to be so alone

Igår addade en av världens förmodligen tråkigaste människor mig som vän på facebook. Det gjorde förresten även krischans motsvarighet till dekorbruden, so to say, och jag tror fan ta mig att hon kommer bli svår att ogilla. Känns ju sådär.
Annars var gårdagens höjdpunkt att vi fick choklad och bacon-kakor. Sjukt gott.

Om jag vore en fågel så skulle jag bajsa på dig nu.
Jaja, tillbaka till Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät (läs den)

Numb is the new deep

Jag funderar på om man borde nischa bloggen.

But I'm warning you - we're growing up


Snart är detta mitt hem. Ye-ez! fast först ska det IKEA-pimpas, to be continued!

If I don't fall - push me

I morse var jag på Röst- och talvårdsavdelningen och fick en kall metallpinne nedkörd i halsen medan en inte allför sympatisk kvinna höll ett hårt grepp om min tunga och gav mig order om olika ljud jag skulle göra - inte det lättaste i och med föremålet långt ner i mitt svalg. Klökningarna avtog inte direkt när hon in i mellan visade mig små filmklipp på mina extremt äckliga stämband med omnejd. Tydligen har jag ovanligt breda stämband förtäljde hon, men det är svårtolkat huruvida det är positivt eller ej. Summan av kardemumman av denna smått okomfortabla besök var att det kunde konstateras att jag har knottror eller blåsor på stämband. Extra kul blir det om jag har både och. Fick remiss till en logoped och hjälper inte det så blir det operation. Det blir allt dyrare att ha en klen kropp.

Slow it down. Make it STOP! or my heart will pop

blondinbella nesslar sig in æverallt i mitt liv. Hade hon inte åkt ur let's dance i fredags så hade jag behævt søga hennes namn i en replik i spexet. Och nu lyckas hon till och med bli samtalsømne på jobbet. Fick mail från min chef i england:

"MeddelandeHej,
 
Här kommer avdelningen Viktiga Nyheter - fast ni kände kanske redan till det (hej Lotta): http://nyheter24.se/noje/kandisar/37326-blondinbella-har-dyslexi
 
:-)"

DISSEN! jag tror min chef har fått lite fel bild av mig. Undrar dock om blondinbella har stava rex... hmm...

The winner takes it all


A cold wind will blow through your door

Huserar på vadfanhande.blogg.se ett tag framåt. Tills typ 11 januari, får då börjar spex och jobb igen.
à toute!

and the world spins madly on

I onsdags när jag var på onsdagspuben så började sa daniel att han ville att jag skulle vaxa även hans andra ryggfilé, för han hade nu insett att det såg ganska konstigt ut med hår på bara ena rygghalvan. Han berättade dock att en f.d. "flickvän" hade sagt att det var hemskt praktiskt med håret på hans ryggfiléer: de var nämligen väldigt bra att hålla fast i.
Daniel är då full av konstigheter...



We can be cool and the gang if you'd rather hang!

Onsdagen var upplagd för katastrof. Murphys law var sjukt påtaglig. Jag försov mig, var sjukt skabbig, fortfarande jättehes, jättetrött, fick migrän och skulle missa de TRE sakerna jag hade chans att göra på kvällen:

-Jesperspexaudition (enda och sista chansen trots att jag smsade och bedjade till regissör nils)
-Träffa emma, ragnvi och eva
-Gå på onsdagspuben på krischan med spääxare.

Men nej. min hjärna tyckte det var en bättre idé att ha migrän istället. Jag hade planerat att välja och öva in låt till audition på onsdagen på jobbet, men tji eftersom jag låg hemma och svettades under mitt täcke. Monologen kunde jag inte heller.
Skickade sjukt bittra sms till markus och gnällde, men sen fick jag en uppenbarelse och jävlar anamma! Jag bestämde mig för att sjunga You've got a friend (cheesy, jag vet) och hetsövade in både den och monologen lite halvtaffligt. Slängde på min rena snygga kläder och 5 ton smink och åkte till emma och mös en stund innan jag trotsade snöovädret på MF och cyklade till kårhuset och did my thing. Sången gick långt över förväntan - min röst hade som genom ett mirakel helat sig själv under dagen. Monologen... weeell... den var lång och jag var nervös och hade sjukt ont i mitt stackars pulserande huvud. Men jag överlevde, spelade full på den improviserade regi-biten - sjukt kul, och kunde stolt gå därifrån. Mitt mål var bara att klara mig igenom skiten utan att dö eller svimma eller kräkas. And I did. Lite utskämd men främst lättad stack jag ner till krischan och tog en öl med bl.a. rasmus, amelie och daniel. It was nice, men klockan var mycket så jag stack efter nån timme. Min spääxabstinens lugnades och jag cyklade hem i slasket sjukt varm i magen.

I torsdags ringde telefonen när jag satt och åt min mcdo-caesarsallad (lite tacky jag vet). Det var regisör nils och tamtamtam... JAG KOM MED! Det var svårt att inte låta galet exalterad, så för att kompensera så lät jag nog lite för oexalterad. Kul som fan ska det bli iallafall, och ikväll är det julfest med hela jesperspexet. Visade sig dock att jag känner ganska många som är med: Bratte, Martin, Daniel, Amelie, Rasmus, Jens, Sheela, Maria, Love... typ halva krischanstaspääxet alltså! AWSOME! Vad gay allt låter när man skriver glatt förresten... Tvi!

Nu luktar här nygjorda doughnuts så jag börjar snart dreggla på tangentbordet! Dessutom är det öldags när som helst!
Trevlighelg från en überspeedad jätteglad challan!

When the undercurrent got too strong

Kom på tre nya grejer:
-Åsikten om att jag ser ut som en hund spred sig som löpeld. Tillslut var den allmänna åsikten att jag osminkad såg ut som en liten hundvalp. Tveksamt.
-Efter en föreställning kom äntligen vaxet fram. Först ut var daniel som fick en chokladkaka i munnen att bita på när smärtan kom. Han klarade en stripe och blödde sedan på ryggen. Rasmus däremot var en riktig viking och tyckte inte att vaxningen av hans nipples var så farlig. Även Kim började blöda (nippleshår där också), men den som wainade mest var nog jens som blev av med nack och hals(!)hår. Björn blev av med huvuddelen av sin raggarsträng och jag&ragnvi väntar nu otåligt på tackkort från hans flickvän malin.
-Lappen på dörren ut vid orkestern är också värd att nämnas. Det stod "Stäng dörren!!!!! Annars dör valparna!!!!!" och hade en bild på två söta labradorvalpar. rå, roligt humor! Jag stal en av lapparna och den sitter nu på min dörr.

Don't make me live for my friday nights

Nu har jag avverkat typ 10 skollicenser samt bränt typ 150 program. Dessvärre har det undertiden kommit typ tusen nya beställningar så jag rör mig typ... bakåt. Trist.
Allt är förövrigt ganska trist. Det suger att vara tillbaka på jobbet. Kommer omöjligen kunna återge allt som hänt under föreställningsveckan, men här är lite guldkorn:

-Citat Daniel: "Det är faktiskt riktigt svårt att knäppa upp en bh, iallafall om man har bråttom!" C: vadå bråttom? när har man bråttom med en sån sak? D: "tjaa... om man ska typ... veckohandla?"
Daniel är överhuvudtaget full med egendomligheter. Inte nog med att han flitigt under Stalinärhäftig-repen använde ordet "tjuvnyp", han är dessutom motorsågsnörd. ja, alltså inte på ett massmördarsätt, utan på ett fälla träd i skogen-sätt. Han
senaste favorit var den med uppvärmt handtag.
-Under sista föreställningen fuckar jens totalt till bisset på traktoraktfinalen (gospellåten innan paus för den som sett spääxet) och börjar sjunga på fel vers, vilket förvirrar erik och love så att de går av scen. Kvar står jag och isabella och har inte en aning om vad vi håller på med, och försöker i karraktär rädda situationen. Tveksamt om vi lyckades, resultatet får vi se när filmen (ja lillian, det är inspelat på film!) kommer. Bisset gjorde iallafall att jag mer eller mindre sjöng sönder min stackars redan ganska förstörda röst och jag hade då 3 låtar kvar att klara av. Gick ju... sådär.
-I sambandmed rundskålen efter sista föreställning så announsades vinnaren flest av antal förseningsöl. Och gissa om inte jag hade vunnit, med 18 st. Det visade sig dock senare att jag delade vinsten med filip, fiuew. all in all hade hela spääxet skrapat ihop 630 förseningsöl som vi kalasade på.
Det ledde till att kalle blev jättejättejättefull redan innan middagen. Han var sjukt pepp och propsade på att han skulle sitta vid mig och påpekade sedan var 5e minut att han satt mitt emot mig. Tilläggas kan även göra att han satt och åt i bara handduk (alla andra var festklädda) med motivationen "jag har hamnat så långt efter, jag har inte tid att klä på mig!". Favoriten, kanske bortsett från när han spydde i godisskålen..., var när erik sa till kalle att han var full som ett ägg varpå kalle svara "EN ÄGG!!" samtidigt som han möter händerna ovanför huvudet i någon sorts ballerinaposition och sedan faller handlöst in i väggen. Typ 5 av de andra pojkarna hjälpte ytterst solidariskt åt att ta hand om kalle inne i lelles och ute vid långbordet - det sjöngs "skål för detta vatten" och tillslut gick de och stoppade om honom på nån madrass uppe i övre gillis. Det var väldigt fin manlig vänskap alltihopa.
 -Jag vann vadet mot jens! vi slog tyvärr inte vad om något specificerat, men jag planerar att utkräva något form av belöning så fort jag kommer på något. Hans mest tappra försök är fångat på film, sjukt kul att se.
- Alla "det sa din morsa med", "I-aa, i-aaa, i-aa, i-aaa", "skryt+verb", "braa Kent", dagens sheela, "den hänger från mitt knä", "tattigt/tattare"och alla andra internskämt som jag enbart skriver här för att jag själv inte ska glömma.
-Någon morgon vaknade jag i 115 av att jag hör jens prata med en äldre kvinna. konstigt nog förstår jag inte ett enda ord av vad de säger. Det visade sig vara den polska städtanten som kom och ville städa. Det konstiga var dock att de faktiskt hade pratat svenska.
Jag får nog fylla på här lite allteftersom för det står ganska still i huvudet på mig. Plus att jag måste jobba samtidigt. Och så hi-jackar jag och jens måns status.

Lite planering (för din skull Lillian!) (okej, lite för min egen också!)
Måndag: Killers och rödvinskväll med mamas
Tisdag: Baka lussekatter och/eller tvätta (det börjar bli riktigt kris nu)
Onsdag: Audition till Jesperspexet. Hoppas bara min röst lever tills dess, och att jag hittat en låt+lärt min monologfanskapet. Är redan lite nervös, men det känns mindre jobbigt när jag tänker på att Love sitter i juryn.
Torsdag: Pub med isabella I hope, eller träna.
Fredag: Eventuellt fisksoppa hos mor
Lördag: Stina åker :(

Hade jag skrivit detta inlägget ett par timmar tidigare kan jag lova att det hade varit sjukt mycket deppigare. Har nu en välbehövlig paus från den överväldigande känslan av saknad - spääxet, cookie, baxibles... Är rädd att allt jag inte har haft tid att tänka på under spääxperioden kommer välla över mig nu. Det var nästintill omöjligt att komma ur sängen i morse, delvis på grund av att det inte gick att somna igårkväll. Men om 10 dagar åker jag unt amanda och hämtar hem lillian! Trist bara att jag missar julfesten på krischan... Och sen är det jättemycket jul. Inte för att jag är så sugen på jul - alla julkänslor är bortblåsta, orken och lusten att klura ut julklappar helt obefintlig men jag hoppas på att det kommer tillbaka när jag tittar på julkalendern (hoppas den är bra!) och på kaspar i nudådalen, och bakar lussekatter etc.
Nu ska jag möta sara och få vinet till ikväll. Länge leve min växande alkoholism!

Back to the Gulag...

Tillbaka på jobbet. Känner mig misserabel. Nu ska jag fixa 10 st skollicenser och 415 (!!!!!) singellicenser. Återkommer med en enorm uppdatering senare. (eventuellt om ca en vecka när jag kommit ifatt...)

Oh how I try to be just okey



Haha, gött! Hittade just detta på fotofeber. Känner mig sjukt cool.

Everything's falling, and I am included in that

Still sucks to be me. Kom till spääxet med ett uns huvudvärk igår och repade dans som en galning i två timmar. Huvudvärken eskalerade. Blev soundcheckad (läskigt!) och märkte att jag var hesare än någonsin och inte ens är i närheten av de högsta tonerna i Ryska nationalsången-sången. Huvudvärken började nu närma sig nästintill olidlig. Erik såsade och hämtade aldrig huvudvärkstablett till mig hur mycket jag än bönade och bad. Övade koreografi. Gick åt helvete. Det enda positiva var att markus nästintill fått tillbaka sin röst så om jag failar på den höga låten så försvinner iallafall inte melodistämman. När min huvudvärk äntligen släppt, 1g receptbelagd alvedon som isabella trollat fram senare, skulle vi för typ andra gången någonsin köra Tyska nationalsången-sången. På scen. Gick åt helvete. Ville dö. Skämdes halvt ihjäl. De tre andra som sjunger stämmor är alla med i bandet och behövde snegla en gång på noterna innan de kunde sina stämmor perfekt. Blev sjukt knäckt och bad jens knäcka nacken av mig. Fick lite tröst men på nåt vänster slutade det med att jag gjorde te åt både honom och mig. Manipulativa jävel. Nåja, han återgäldade tjänsten genom att hämta te och nybakade scones till mig några timmar senare efter att jag hade legat på golvet och kravlat, sk. dansat. Kom hem vid två inatt och i morse förbannade jag migsjälv för att jag inte hade tagit semester idag också. Övervägde att sms mr. bossman, men med hjälp av all min inre styrka (?) så lyckades jag ta mig till jobbet. Ångrar det ett uns nu, mår illa och har ont i magen. Det kan bero på ett par saker:
-Vinterkräksjuka påväg
-Teinförgiftning som kommer lite sent (te på spääxet dricks alltid ur stora ölglas eller drinkglas)
-Smärre förgiftning av besprutningsmedlet som säkert fanns på vindruvorna jag inte orkade skölja innan jag åt dem igår.
-Nervositet för föreställningarna (befogad sådan, 2 av 5 nr är riiiktigt tvekis) det är för bövelen internt genrep idag!!
-Nervositet för att ringa pressen. gjorde inte det igår, hee.
-All the above

Det finns två bra saker iallafall:
-Stina, amanda och alicia kommer på externa genrepet imorgon!! :) (IMORGON!!! IMORGON!!!!!!)
-Jag ska luncha med anton idag
-Ikväll är det vaxning av pojkarna! (daniel ska fan inte få fega ur!!)
-Semester imorgon  till söndag. Aslängesen jag hade en ledig dag.

Jag borde fixa en beställning nu, men jag misstänker att jag kommer få lära mig faktureringsprogrammet då, och tji att jag orkar det när jag mår såhär dåligt. Måste iallafall må bättre till i eftermiddag, jag kan banimig inte vara gnällig och oduglig en tredje dag irad på spääxet. Hmm, hade behövt mer te för halsens skull, men vågar inte det vid tanke på magont och illamående. Äsch, jag sätter mig och läser biss istället här i kylan (ca 18 grader)

Igår sa förresten björn att jag såg ut som en hund. en söt hund, men en hund. hur fan ska man ta det?

Don't blame it on my heart, blame it on my youth

Återigen så fattar jag inte hur det redan kan vara måndag. Helgen som helhet har gått fruktansvärt snabbt, trots att gårdagen aldrig ville ta slut.
I fredags åt jag lax i lass med åttis och marianne, samt satt i min fåtölj och tittade på när det snöade, fram till typ nio-tio tiden då jag tänkte att jag skulle stupa i säng. Men ungefär samtidigt kom min kära granne pontus, som bor vägg i vägg med mitt rum, på vilken god idé det skulle vara att spela lite NRJ-r'n'b. Trist tänkte jag men gav genast upp tanken att bli arg eftersom jag insåg att det var fredag kväll och det var jag som var en tönt som var hemma. Till och med Åttis och Marianne var ute på festligheter (okej, lyssnade på livemusik på john bull, men ändå)... Musikhelvetet gjorde att jag inte kunde sova så jag tittade på ett par avsnitt av diverse program och hade sporadisk sms-kontakt med stackars Markus. Anledningen till att det är synd om markus är att han är hesare än hesast efter LGL-konserten i onsdags och därför har talförbud.
På lördagen försov jag mig och fick jäkta in till stan där jag skulle träffa Isabella för att hor-shoppa. Shoppa hor-kläder alltså, till kabarédansen. Uppe på krischan hade scenbyggandet dragit igång och det är nu kaos precis överallt, och värre kommer det bli. Vi fick koreografin till dansen, släpade fram mottagare till myggorna, gjorde fickor till uniformerna (sjukt drygt) och skrattade åt markus som kommunicerade med block och penna. När det sedan var dags för barty fick stackarn snällt åka hem i sin ensamhet och skickade in en lapp med texten "jag hatar er alla" i bastun.

En av de nyaste traditionerna i spääxet är "dagens sheela". Under lördagen bjöd inte sheela på några roliga uttalanden, och istället blev jag offret. Jag antar dock att jag fick skylla mig själv:
Jag satt i trappan i entrén och väntade på att öva bisstext med Isabella, iförd nätstrumpbyxor, hotpants, stövlar och svart linne (min kostym till det jävla kabarénumret). Erik kommer gående och ställer sig och pratar med okänd man. Okänd man får för sig att han sa hälsa på mig-
Okänd man: Jag tror inte vi har hälsat! (varför skulle vi?!) Hej, Daniel (räcker fram handen, av någon anledning)
Challan: Hej, Challan. Jag är inte en hora, det är bara som det ser ut.
Daniel: och det kommer alltid vara de första orden du sa till mig (och går iväg)

Så kul tycker jag inte det var, men erik höll på att dö av skratt och tyckte därför att det var kul att berätta det i bastun. Nåja, den bjuder jag på.

Det pågick under kvällen en vadslagning om när på kvällen johan skulle spy, särskilt kul eftersom alla jobbade hårt som satan för att få honom att spy under just den timmen de hade satt pengar på. Typ 15 pers var involverade i vadet, helt sjukt. Ett av de roligaste ögonblicken på kvällen var när jens upptäcker vad klockan är och bokstavligen kutar in på dansgolvet, rycker tag i johan och släpar honom till baren. Värt att nämnas är att Jens nu är fett svartlistad efter att ha dragit på sig minus 384kr på kritarlistan.

Jävligt kallt var det hela kvällen, särskilt eftersom jag hade glömt kofta. Det slutade med att jag gick runt i ett hopkok av folks kläder, bl.a. jens sjukt enorma kavaj som jag la Barty i. Sov i lelles (sjukt kallt där med) och när jag vaknade efter en dröm där barty var försvunnen så hade varken jag eller jens något minne av att jag hade lagt barty i hans kavajficka. Sörjde honom en stund medan jag sjukt risig hjälpte filip att inventera i spritförrådet. Ingen bra idé när man är bakfull som ett ägg, eftersom jag var tvungen att stå och stirra på massa diagram vilket gjorde mig sjukt yr och illamående. Ragnvi och jag letade till och med utomhus efter stackars försvunne barty...
Vi övade på scen med myggor första gången, och det gick åt helvete. Modet var nere i tårna, och bakfylla, trötthet (jens arm är inte en bra huvudkudde, fråga min nacke... ) och hunger gjorde fan inget bättre.  Och Martins bistra samt ett uns panikslagna blick. Blev ganska knäckt och la mig och surade under en filt i 115 medans Daniel, Basper och Martin övade barbershopen. Väldigt sövande när de sjöng rätt, men brutalt uppvaknande när de sjöng fel, hu.
Under den sjukt efterlängtade middagen (biffar med mozzarella och rotfrukter i ugn + vitlökssprängd tzatziki, sjukt gott) announsade jag att barty var efterlyst. Ungefär samtidigt går det upp för jens att den ligger i hans ficka... bra där.
Sista timmen på kvällen tillbringade jag också uppe i 115 halvsovandes medan markus spelade hissmusik, alla turka, für elise och ett egenkomponerat stycke som var helt fantastiskt. Jisses, han speilar som en Gud.
Tillslut var klockan halv tolv, och jag hade varit på krischan i nästan 48 timmar i sträck. Tappade bort min mobil och konstaterade för 500e gången under dagen - sucks to be me!
Nu har jag skrivit jättelångt och jätteonödiga saker som säkerligen är extremt ointressanta för eventuella läsare. Borde nog döpt bloggen till "allt om mig" istället. Nåväl, bloggen funkar lite som en dagbok för mig, kul att ha det nedskrivet så man minns allt. Nu har mina händer snart fryst sönder; ska gå och hälla varmvatten på dom och sen fixa en liten liten beställning. Ska gå från jobbet redan klockan tre idag (måste våga säga det till chefen) för att dansa med koreografen. Ångest. Bara 2 dagar till externt genrep. Måste dessutom ringa pressen idag, hilfe. Men imorgon, då ska det vaxas - so far Jens nacke och daniels ryggfiléer. Moahahahaha!

A stranger God can be so cruel, but a holy fool is still a fool

sjukt gött att min chef bara skrivit upp EN karensdag på lönespecifikationen och inte någon annan sjukdag. Egentligen har jag två karensdagar och en vanlig sjukdag då jag bara ska få 80% lön. Hell no att jag tänker upplysa honom om detta.
Jag har nu, som enligt planen, sagt till chefiz om semester onsdag-fredag nästa vecka också. Det visade sig att man bara får "ta med sig" typ 5 semester dagar över årskift, och jag har 11 kvar. Himla tur att jag ska dricka mig sönder och samman i spääxet i ett par dagar, och sen ska åka till London om exakt 20 dagar!
Jag kommer eventuellt sluta hata mitt jobb lika intensivt snart, för jag har klättrat i karriärstegen lite nu (nåja...) och ska vara marknasföringsansvarig och få lära mig att fakturera. Kommer eventuellt ha något att göra om dagarna på jobbet sen. Idag har visserligen varit en relativt busy day med massvis med skollicenser att fixa. Nu har det dock ebbat ut, så nu ska jag nog lyssna på Jamie Cullum och läsa Harry Potter tills det är lunchdags!

Det kommer bara leda till något ont ändå

Jag överlevde på något vänster gårdagens arbetsdag, jag till och med jobbade över en stund. Efter att ha stått i kö på posten i ungefär 1000 år så blev jag extremt köpsugen. Det slutade med att jag köpte strumpbyxor, näsdukar och vantar. Kul. Skulle träffa Bratte klockan sju, men han ville ses tidigare så med lite stress-stress-stress så hann jag upp till Kårhuset i tid. Anton ringde och berättade att han hade klarat sin uppkörning och dessutom fått jobb!
När Gustav tillslut dök upp, 12 minuter sen, gick vi på intresseanmälan till Jesperspexet. Jag hade världens lägsta blodsocker, skakade och var sjukt disträ, så betvivlar att jag var mitt bästa jag. Dock visade det sig att jag känner flera av de ansvariga i spexet, vilket gjorde det hela mycket mindre jobbigt. I värsta fall har Markus lovat att fixa in mig som "banddikes-slav". Alltid en backup, antar jag...
Fick tack och lov serverat vegetarisk spenatlasagne när jag kom hem. Skulle egentligen gått på Long Gone Leprechaun på Krischan, men tji att jag orkade gå dit "själv" - bratte skulle toffla sig. Istället bäddade jag ner mig i min säng all by my lonesome och tittade på det första avsnittet av Greek som amanda tvingat på mig. Och amanda - I LIKE!! Somnade dock efter första avsnittet, ca klockan 21:15, så vi får se om det håller i längden! Sov till klockan åtta i morse, dvs. i nästan 11 timmar, och är fortfarande dödligt trött. Längtar till tio kaffet som alldeles strax ska drickas. Men först - ännu fler skollicenser. Fan vad jag hatar mitt jobb.
Men denna gillar jag: http://www.youtube.com/watch?v=Vv9lhKZEfg4

Sleep through the static

Man kan ju tycka att om det var spontanfest i måndags så skulle jag inte riskera att bli frestad av fler spontanfester eftersom de som vanligen spontanfestar skulle vara opepp och avfestade iallafall i ett par dagar. Tji fick jag så jag teg. Igår var det dags igen. Osedvanligt lugn festlighet visserligen, iallafall för mig som var fruktansvärt trött.
Det blev lite bastu och några hyss iallafall. och så lekte vi med jens ansikte och klädnypor.

och drack rövöl (rödvin+öl). som vanligt.

jag hade kalasbyxor på mig förresten. och lackskor. Back to basics!

Och så var det något med den där baginboxlådan... (det slog mig just - drack vi upp hela lådan?!)

Martin var iallafall snäll och lät mina skor vara i fred denna gången.

Det framkom att Mårten+hans flickvän+flera till i spääxet var helt övertygade om att det var johan jag just hade varit tillsammans med, och blev förskräckta när de hörde att jag hade gjort slut med min pojkvän = johan. Jag tog snabbt död på den idéen iallafall och mårten lovade snällt att sprida sanningen till sina fellow believers.

Strax innan fyra började vi röra oss hemåt och rasmus tyckte att han skulle bjuda oss på mat från låtsas-bögeniväggen. Han kidnappade därför min cykel, med min väska i cykelkorgen, och cyklade till botulfsplatsen där jag och jens skulle möta upp med honom igen. Konstig plan. När vi kommit ungefär till ariman ringer rasmus och är hemma, av någon anledning. med min cykel. han dyker en stund senare upp med min cykel. men utan min väska. Vi skickar tillbaka honom och får stå och frysa utanför mitt jobb. övervägde att sova på soffan. pga kylan fick jag stå innanför jens jacka och nu luktar jag fortfarande jens (eller snarare bodyshop lavendellotion som halva spääxet tycker är ball att smörja in sig med under festerna...). Halv fem kom jag iallafall tillslut hem med både väska och cykel och båda skorna, åt upp rocky road-glassen och somnade till one tree hill. Brutalt jobbigt att gå upp 3 timmar senare och masa sig till jobbfanskapet. Har nu iallafall kommit till insikt i två saker:
-jag måste skaffa mig mer karaktär så att jag inte är lika lättmanipulerad.
-jag måste ta ledigt onsdag-torsdag-fredag nästa vecka, annars kommer jag inte överleva.

and I think I like how the day sounds

Spääxandet fortsätter. Lördagens fest med 100-klubben var en blöt tillställning och jag var tydligen, enligt måns som fortfarande kallar mig Charlotte, "dräggigt packad". I själva verket var jag härligt lagom och bortsett från att jag blev stämplad när jag dansade bugg med markus (igen) så klarade jag mig från större skador. Inga skor försvann heller, tack martin... Somnade med Markus och Jens i 115, vilket inte var så kul för jens eftersom han är 2 m och sov på miniminisoffan - knävecken låg således över armstödskanten hela natten och när han vaknade hade musklerna i vaden krampat sönder så att han inte kunde sträcka ut benen. Han gick som ett en tillknycklad kängru hela dagen sen. När jag väl kom från nationen vid 13 söndag eftermiddag tryckte jag i mig hamburgare och godis medans jag tittade på mina program och pratade med mamma i telefon. 
På nåt sätt tog helgen slut och efter en hel kvälls traglande av deutschland, deutschland über alles blev det tillslut måndag. Det framkom att Bettan och Måns filmade tunarevyn 2005 och minns cell block tango. Då ville jag sjunka ner genom golvet. Vi körde genomdrag och det gick åt helvete, trots att jag slapp ddüa. Av någon anledning ska jag dansa i ett nummer nu också. Iförd typ cell block tango-outfit. Komhjälpmigdö. Efter elva blev det byxlöst rep vilket killarna som vanligt anamade och tanken var spontanfest, men när genomdraget var slut stod klockan på tjugo i ett och somliga skulle jobba dagen därpå. Stolt över migsjälv att jag lyckades ta mig därifrån, om än 1h och tjugo min senare. Fastnade utanför dörren med markus och diskuterade jesperspexet (jag är erbjuden att bli banddikes-slav...) och winnerbäck, och när jag väl kom därifrån träffade jag jens som missat sista bussen och sen stod jag på busshållsplatsen i en timme. Det slår mig varje gång jag pratar med honom vilken extremt fashinerande person han är. Inte nog med att han är helt sjuk i huvudet (ser du Stalin-spääxet så kommer du se...), han är frilansfotograf och har sjukt häftiga uppdrag (norska trålbåtar, albanien, festivaler etc. kolla på www.jenslennartson.com) , har hoppat fallskärm, varit med i 13 spexuppsättningar, läst typ 23 hp (högskolepoäng, inte harry potter) på 5år, är stå upp komiker (och sammarbetar med anders och måns-anders :S)... och så ser han ut som elvis också.
När jag sen kom hem kände jag mig som en fryst kyckligfilé. Men en väldigt glad sådan. Jag älskar spex. framförallt spääx.
En ännu roligare sak - min pappa har lyckats rädda bilderna från den gamla hårddisken trots allt.
Och jag är ett pucko och skickade ut inbjudan till de andra spexen med fel tid.
Och jag är tydligen svår. Ofta att jag är.

Tidigare inlägg Nyare inlägg