Don't blame it on my heart, blame it on my youth

Återigen så fattar jag inte hur det redan kan vara måndag. Helgen som helhet har gått fruktansvärt snabbt, trots att gårdagen aldrig ville ta slut.
I fredags åt jag lax i lass med åttis och marianne, samt satt i min fåtölj och tittade på när det snöade, fram till typ nio-tio tiden då jag tänkte att jag skulle stupa i säng. Men ungefär samtidigt kom min kära granne pontus, som bor vägg i vägg med mitt rum, på vilken god idé det skulle vara att spela lite NRJ-r'n'b. Trist tänkte jag men gav genast upp tanken att bli arg eftersom jag insåg att det var fredag kväll och det var jag som var en tönt som var hemma. Till och med Åttis och Marianne var ute på festligheter (okej, lyssnade på livemusik på john bull, men ändå)... Musikhelvetet gjorde att jag inte kunde sova så jag tittade på ett par avsnitt av diverse program och hade sporadisk sms-kontakt med stackars Markus. Anledningen till att det är synd om markus är att han är hesare än hesast efter LGL-konserten i onsdags och därför har talförbud.
På lördagen försov jag mig och fick jäkta in till stan där jag skulle träffa Isabella för att hor-shoppa. Shoppa hor-kläder alltså, till kabarédansen. Uppe på krischan hade scenbyggandet dragit igång och det är nu kaos precis överallt, och värre kommer det bli. Vi fick koreografin till dansen, släpade fram mottagare till myggorna, gjorde fickor till uniformerna (sjukt drygt) och skrattade åt markus som kommunicerade med block och penna. När det sedan var dags för barty fick stackarn snällt åka hem i sin ensamhet och skickade in en lapp med texten "jag hatar er alla" i bastun.

En av de nyaste traditionerna i spääxet är "dagens sheela". Under lördagen bjöd inte sheela på några roliga uttalanden, och istället blev jag offret. Jag antar dock att jag fick skylla mig själv:
Jag satt i trappan i entrén och väntade på att öva bisstext med Isabella, iförd nätstrumpbyxor, hotpants, stövlar och svart linne (min kostym till det jävla kabarénumret). Erik kommer gående och ställer sig och pratar med okänd man. Okänd man får för sig att han sa hälsa på mig-
Okänd man: Jag tror inte vi har hälsat! (varför skulle vi?!) Hej, Daniel (räcker fram handen, av någon anledning)
Challan: Hej, Challan. Jag är inte en hora, det är bara som det ser ut.
Daniel: och det kommer alltid vara de första orden du sa till mig (och går iväg)

Så kul tycker jag inte det var, men erik höll på att dö av skratt och tyckte därför att det var kul att berätta det i bastun. Nåja, den bjuder jag på.

Det pågick under kvällen en vadslagning om när på kvällen johan skulle spy, särskilt kul eftersom alla jobbade hårt som satan för att få honom att spy under just den timmen de hade satt pengar på. Typ 15 pers var involverade i vadet, helt sjukt. Ett av de roligaste ögonblicken på kvällen var när jens upptäcker vad klockan är och bokstavligen kutar in på dansgolvet, rycker tag i johan och släpar honom till baren. Värt att nämnas är att Jens nu är fett svartlistad efter att ha dragit på sig minus 384kr på kritarlistan.

Jävligt kallt var det hela kvällen, särskilt eftersom jag hade glömt kofta. Det slutade med att jag gick runt i ett hopkok av folks kläder, bl.a. jens sjukt enorma kavaj som jag la Barty i. Sov i lelles (sjukt kallt där med) och när jag vaknade efter en dröm där barty var försvunnen så hade varken jag eller jens något minne av att jag hade lagt barty i hans kavajficka. Sörjde honom en stund medan jag sjukt risig hjälpte filip att inventera i spritförrådet. Ingen bra idé när man är bakfull som ett ägg, eftersom jag var tvungen att stå och stirra på massa diagram vilket gjorde mig sjukt yr och illamående. Ragnvi och jag letade till och med utomhus efter stackars försvunne barty...
Vi övade på scen med myggor första gången, och det gick åt helvete. Modet var nere i tårna, och bakfylla, trötthet (jens arm är inte en bra huvudkudde, fråga min nacke... ) och hunger gjorde fan inget bättre.  Och Martins bistra samt ett uns panikslagna blick. Blev ganska knäckt och la mig och surade under en filt i 115 medans Daniel, Basper och Martin övade barbershopen. Väldigt sövande när de sjöng rätt, men brutalt uppvaknande när de sjöng fel, hu.
Under den sjukt efterlängtade middagen (biffar med mozzarella och rotfrukter i ugn + vitlökssprängd tzatziki, sjukt gott) announsade jag att barty var efterlyst. Ungefär samtidigt går det upp för jens att den ligger i hans ficka... bra där.
Sista timmen på kvällen tillbringade jag också uppe i 115 halvsovandes medan markus spelade hissmusik, alla turka, für elise och ett egenkomponerat stycke som var helt fantastiskt. Jisses, han speilar som en Gud.
Tillslut var klockan halv tolv, och jag hade varit på krischan i nästan 48 timmar i sträck. Tappade bort min mobil och konstaterade för 500e gången under dagen - sucks to be me!
Nu har jag skrivit jättelångt och jätteonödiga saker som säkerligen är extremt ointressanta för eventuella läsare. Borde nog döpt bloggen till "allt om mig" istället. Nåväl, bloggen funkar lite som en dagbok för mig, kul att ha det nedskrivet så man minns allt. Nu har mina händer snart fryst sönder; ska gå och hälla varmvatten på dom och sen fixa en liten liten beställning. Ska gå från jobbet redan klockan tre idag (måste våga säga det till chefen) för att dansa med koreografen. Ångest. Bara 2 dagar till externt genrep. Måste dessutom ringa pressen idag, hilfe. Men imorgon, då ska det vaxas - so far Jens nacke och daniels ryggfiléer. Moahahahaha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback