The days I recall being wonderful

...vad jag och rådjuret har tråkigt nu, så vi ska gå och diska.

Jag dog nästan på styrkegympan igår. Anton var aspepp och hurtig i början, och skrattade hejdlöst åt min bristande kordination som tydligen var i stil med Johans. Tacktack. Efter 20-30 minuter hade all entusiasm dock runnit av honom, och när det slog oss att det då var en timme kvar insåg vi vår dödsdom. All jogging och gymmande har uppenbarligen inte hjälpt ett skit, jag är otränad som en överkokt makaron. Vi släpade oss genom hela passet, jag skrattandes åt min klenhet medan anton var vit i ansiktet och övervägde att göra en gustav, dvs spy på offentlig plats. Min absoluta favorit var att anton sedan, precis som jag hade skojat om, fick springa efter sin buss, moahaha. Idag känner jag av det lösa brosket i mitt högra knä och har ont pretty much överallt. Jag orkar inte ens tänka på hur mycket värre det kommer vara imorgon. Jag tror inte min kropp är gjord för träning - jag fick direkt ont i ett muskelfäste i knät, i ljumsken och i axlarna. Kanske behöver jag snabbare skor, jag hoppas verkligen inte det. Sjukt tråkig utgift. Dessutom är stretching humbug, hjälper ju fan inte alls.
På nåt vänster lyckades jag ha energi kvar till att göra lunchlåda när jag kom hem efter 1½ timmes träning + 40 min promenad. Om någon timme ska jag avnjuta den - matvete med squash, svampinjoner och kycklingbröst. Tycker själv att jag är väldigt duktig och satsig.
Immigrationsplanerna ser faktiskt ganska bra ut, Anton är så pass pepp att han bara köpte halvårskort på gerda. Vi planerar att manipulera Ludde så vi har en kock som kan laga lyxig mat till oss, och som dessutom är dum nog att lägga halva sin lön på typ en ost. Jag kommer bli disk- och allmänt städansvarig, med undantag för dammsugning som anton får ta hand om, plus att han dessutom ska stå för underhållningen. Det är ungefär det vi har planerat med vår stadsflykt. Ska försöka våga ringa min moster snart och be henne att nosa efter jobb inom DN eller nåt annat ställe som hon har kontakter.

Övrig veckoplanering
Idag tisdag: Handa gojibär, pumpafrön, och ingredienser till räk- och ingefärssoppan jag ska tillaga. Titta på nya desperate housewives. Ladda ner senaste GossipGirl, One Tree Hill och Privileged. Färga ögonbrynen och vaxa tårna (mm, mcnasty, jag vet). Städa mitt rum inför fotograferingen på torsdagen.
Onsdag: Uttagning till Krischanstaspääxet. Fika med Ulle. Titta på GossipGirl/One tree Hill/Privileged. Träna förhoppnigsvis. Ladda ner senaste 90210.
Torsdag: Kanske bio med mor (my treat - jag vet, jag är världens bästa dotter), träna.
Fredag: Leka med naturisarna. (manipulera ludde?)
Lördag: Leka med Olga, Sofie & Ullis
Söndag: Ta igen veckans program. Promenad om jag inte är alltför bakis, eller kanske till o med gym med Emma.

Ändå hög ambitionsnivå, särskilt eftersom jag betvivlar att jag kommer ha kvar förmågan att gå imorgon. Nåväl, nu ska jag se till att Martina i Braås får det hon beställt.

Så var det måndag igen. Har snart, efter detta, gått igenom mina morgon rutiner på jobbet, och måste snart sätta igång att faktiskt göra mitt jobb. Extremt omotiverad. Hade hoppats på en lugn dag ensam på kontoret så jag kunde titta på Sabrina Tonårshäxan, yes it has come to that, men min chef A tyckte tydligen att idag var en nödvändig dag att jobba i Lund och inte i Malmö. Tack för det, tack tack. Värst av allt är att jag inte bara har kvar högen av skollicenser från i fredags (gud vad jag var slapp i fredags fyi), jag måste dessutom fylla på lagret av 1användarlicenser för tre av fyra program. Jag inser att detta inte låter jobbigt och att det inte heller är intressant för dig att läsa, men det är måndag för att gråta ut högt. Jag håller hårt på min rätt att gnälla.
Ikväll ska jag iallafall på styrkegympa med anton, som förövrigt är den första som visat någorlunda intresse för mina immigrationsplaner.

I övrigt - känslostatus: ajaj

Jag har utvecklat en dålig vana att blunda när jag cyklar och är full. Det är mer eller mindre ett mirakel att jag inte ramlat än. I fredags natt cyklade jag dessutom en sju helvetes omväg för att kolla om Jason Mraz's turnébuss stod kvar. det gjorde den inte.
Jag planerade på vägen att jag skulle skriva ett långt och djupt blogginlägg när jag kom hem, men såhär i efterhand är jag glad att jag inte gjorde det. Man gör dumma saker när man är full och har ont i hjärtat.
Mina nya avsnitt av Gossip girl, 90210, Privileged och Greys anatomy är slut nu och för nån timme sen såg jag klart I hennes skor som jag, stina och ettan hyrde igår och jag somnade till. Vet inte riktigt vad jag ska göra av kvarvarorna av dagen (remains of the day!!!!!!! oh no). Borde duscha  eller träna eller helst både och. Nåja

Sitter på jobbet och lyssnar på Jason Mraz på min mp3-spelare iförd min på tok för lilla jason mraz t-shirt och väntar på bättre tider. Tog mig sovmorgon idag eftersom mina chefer inte var här idag och kom hit för 1½ timme sen. Snart ska jag gå på lunch och sen ska jag sluta klockan halv fyra då jag ska träffa amanda. Jag kan inte påstå att jag egentligen sköter mitt jobb. Till min höger ligger en hög skollicens-beställningar, i hallen en hög med post jag skulle lämnat igår och framför mig ligger telefonen som en tickande bomb. Ringer nån har jag egentligen inget svar. Jag kommer inte bli bättre än såhär på mitt jobb. Istället laddar jag upp bilder och filmer på Facebook från Stockholm och blir melankolisk. Jag hoppas nästan att det ska vara anledning nog för mina chefer att inte vilja förnya mitt kontrakt efter februari så jag kan ta till flykten. Kollar priset på tågbiljetter till Sthlm. Ja, nu är här inte ens fint väder längre och jag ser ingen anledning att stanna egentligen.

Jag har några funderingar.
När blev Lindsay Lohan lesbisk? (och när blev jag för gammal för att hålla koll på sånt?)
Vart tog all min sköna Harpan-tid på jobbet vägen?
Hur ska jag orka komma iväg till jobbet imorgon när jag vet att ingen har koll på om jag är där eller ej?
Varför känns det så skönt att underminera folk genom att kalla dem nästan, men bara nästan, rätt namn?
Hur kan tycka att gränsla sin pojkvän offentligt är smakfullt?
Varför hör jag "Hot tamale"-låten i min hjärna 24/7?
Strategiskt sätt, hur gör jag diskretast I'm yours-fansen mest illa på kortast möjliga tid?
Vem vill immigrera till Stockholm med mig, februari till oktober? I'm dead serious.

Okej okej, jag kan erkänna att jag var ett uns melodramatisk innan, men jag försvarar mig med att det är något av min grej. Jag hatar faktiskt inte mitt jobb, trots att vi nästan bara pratar om barn och andra medelålders saker. Ärligt talat så älskar jag mitt jobb just nu, hur svårt det än var att pallra sig hit i morse efter 2 semesterdagar+2 helgdagar+2 sjukdagar. Men jag älskar att vara här, för det är en fristad, en skön liten bubbla där allt kretsar runt licensnycklar, normal.dot(m)-filar och patchar. Ingenting annat spelar roll. Dessvärre måste jag väl gå hem någon gång och möta den riktiga, ganska kaosartade, världen. And I don't want too. Därute är det faktiskt väldigt kallt och jag måste ta jobbiga beslut som jag inte vill ta. Känner mig lika delad som ekonomipack skinka, minst. Jag borde ta ett beslut och för en gångs skull hålla mig till det, men det verkar inte riktigt vara min melodi. Det är för stort, det är för mycket på en gång, och herregud, kan inte nån bara bestämma allt åt mig? Som när man var liten och ens föräldrar till och med valde kläder till en. När jag väl fick välja själv kom jag i röda tights och rosa tröja och blev skickad tillbaka till mitt rum för ett nytt försök. Nu förtiden är det jag själv som står för tillbakaskickandet. Kliché.

Nåja, jag tror jag får byta tillbaka till Love isn't stronger than wine. Och börja jobba på min bitterhet. Bra plan.

Haha, oh no! Mail från Carina som sydde min balklänning:

"På jobbet sitter vi just nu och planerar höst vinter 09 och spets och det viktorianska modet kommer ju att vara 100% rätt även nästa vinter. Kan du inte skicka en klänningsbild på dig där du inte har någon i närheten, jag menar en imagebild i klänningen. Skulle så gärna vilja visa den när vi ska presentera våra tema för säljare osv. Klänningen känns så rätt och du är ursnygg iden, välj inte den präktigaste bilden eftersom det viktorianska modet tangerar fetischism och vi håller trots allt på med underkläder…"

I övrigt hatar jag mitt liv och mitt jobb och överväger att imigrera till sthlm eller möjligen annan planet. Vill nån följa med så kan vi åka om en månad. 

"As a girl you see the world as a giant candy store filled with sweet candy and such. But one day you look around and you see a prison and you're on death row. You wanna run or scream or cry but something's locking you up. Are the other folks cows chewing cud until the hour comes when their heads roll? Or are they just keeping quiet like you, planning their escape?"

Idag har jag monterat IKEA-möbler och min chef H blev typ imponerad att jag hade gjort det förr, för det hade david aldrig gjort. Moahaha, challan vs david 1-0. Eller ja, challan vs david 1-1000000 är nog mer realistiskt. Nåja, jag knappar in!
Det är bara jag och chef H på kontoret idag, så det var upplagt för stel stämning. MEN, trots de dåliga förutsättningarna så lyckades jag äntligen fråga om Gerdakortet och vår diskussion slutar med att chef H säger att jag ska köpa helårs och att de betalar. NAJS.
 Under vår trevliga 10-kafferast så berättade chef H att vår trappuppgång användes i Jan Troells film Maria Larssons eviga ögonblick (med mikael persbrandt), och då i synnerhet vår dörr som faktiskt är THE dörr som de använder i filmen. Riktigt fett, ska lätt se filmen bara för den sakens skull.
Chef H valde dessutom att använda ordet FATTIGT. Jag trodde inte vuxna människor sa sånt. Jag misstänker att han överkompenserar med ungdomlighet efter att han fått en smärre ålderskris efter att han inte hade någon aning vad Coldplay var för band.

Imorse delade tydligen tekniska förvaltningen ut nån påse som tack för att man cyklar/går till jobbet/skolan. Det var en ganska frugal påse sa mamma, innehöll typ ett äpple och nån juice, men ändå gött. Självklart stod de dock högre upp på spåret och delade ut så jag missade dem med typ 100 m. Övervägde att köra en fet omväg för att cykla förbi, men jag varken pallade eller hade tid. Inte för att det är lönt att ens försöka komma i tid till jobbet - klockan är nu 08:22 och jag är fortfarande den enda som är här. Hade jag bara varit grym på datorer så hade detta jobbet varit typ klippt och skuret för mig, du vet att jag är värdelös på att komma i tid, särkskilt på morgonen.
Jag tror det är dags att ändra "love isn't stronger than wine", för efter mer än ett och ett halvt år så kan det nog anses som motbevisat.

Sov hos Erik i natt i en 80-säng. Hans stora säng i källaren är upptagen av huvudrollen i Sweet Charity av någon anledning... Som om att inte en natt i den sängen räckte så hann eriks lillebror före mig till duschen, och tyckte tydligen att det var en utmärkt idé att duscha i EN HALVTIMME, vilket innebar att jag kom i duschen en halvtimme innan jag skulle vara på jobbet. GRR!
Idag har jag ägnat huvuddelen av min arbetsdag åt att plocka ögonbrynen och sminka mig. Telefonen funkar inte idag igen. Givande jobb jag har. Men på torsdag och fredag har jag semester för då är det Stockholm (WOHO femhundraspänn!!) Nåväl, i den timme och  de fjorton minuter som återstår får jag väl lägga harpan eller nåt.

Jag är helt varm i magen och det är inte bara på grund av teet jag precis drack. Jag misstänker att det är alla endorfiner som frigjorts efter träningen som spelar min mage ett spratt, men jag skiter i varför egentligen och är bara glad!

Jag tror jag har börjat gilla mitt jobb. Freaky. Jag är ganska content med mitt liv i övrigt. Ännu mer freaky. Jag joggade igår eftersom Bratte dissade att slåss för att öla med sina nya kompisar, och det var både lagom jobbigt och tro't eller ej - typ roligt. Idag har jag dessutom avböjt wienerbröd. Jag har en rolig kväll framför mig och om en timme slutar jag, men först misstänker jag att vi ska dricka öl - chef H var nämligen på systembolaget, på arbetstid, nyss. (undrar om man kan be honom köpa ut...) Jag har dessutom varit väldigt produktiv på jobbet i två dagar: hjälpt folk via telefon (eller iallafall vidarebefodrat telefonen hehe), förnyat 34 serviceavtal (tar ca 10 min styck), skickat iväg och mottagit beställningar, bränt skivor till lagret, diskat, och städat sjukt mycket. Städa behöver jag egentligen inte göra, men jag tycker att det är ett bra sätt att kompensera för att jag typ är värdelös på datorer. Idag har jag dessutom suttit en liiten stund på ariman med bella och anna när mina chefer åt lunch med två VD-gubbar, varav en var engelsman och jag ville låsa in och ha som extra pappa. Han såg ut som en typisk pappa i nån mysig engelsk romantisk komedi.
Trevlig helg!

Dra på trissor, holy macaroni, se på fan och hahaha. Nyss ringde spykens kära studierektor för samhällsprogrammet, Rolf Svensson, till mig och skulle beställa program. Det var minsann på tiden. Han kände inte igen mitt namn alls, fyy. Nu slipper jag iallafall skicka våra informationsblad anonymt till Bonde och John för att tvinga dem att se till att ledningen beslutar att köpa våra utmärkta program. Gud vad jag är yrkesskadad!

Antingen så hatar Gud mig, eller så är det Murphys law som är igång igen. I tisdags välte jag ett bord på Eriks hjälpen (och den efterblivna mannen som jobbade där tittade på mig som att jag hade trampat ihjäl hans kattunge) och senare på kvällen tappade jag godisspaden (spade?!) av metall ner i stengolvet på Citylivs så att det lät som en enorm kyrkklocka och alla i affären tystnade och tittade på mig (jag hade ingen bh på mig och var knallröd i ansiktet från min joggingrunda så jag ville än mindre att folk skulle uppmärksamma min existens). Förresten så borde jag nog kalla det nötspade, för jag köpte bara pistach-nötter. Smask Smask.
Iallafall. Olyckan fortsatte igår då jag påväg till jobbet cyklade in i en gubbe och fick hans styre så hårt in i låret att jag haltade hela dagen. Dessutom gav gubben även han mig en blick typ som att jag hade stulit hans godis och mördat hans mamma, TROTS att jag bad om ursäkt. Och TROTS att det 5 minuter senare gick upp för mig att det inte alls var mitt fel, jag körde om till vänster och det ska man göra. HA!
Min andra otursdag fortsatte med en dator som inte ville visa mig mina program jag tänkte se och att jag faktiskt., IGEN, hade raderat alla mina msn-kontaker. Så now on får jag hålla tummarna att mina kompisar faktiskt kan ta kontakt med mig. Historien har dock förtäljt att så inte är fallet.
Trots min dators uppsjö av försök för att motverka det så lyckades jag se åtminstone One Tree Hill igår. Gossip Girl fick jag ladda ner så det står klart när jag kommer hem. Privileged lyckades jag inte hitta nånstans att se eller ladda ner, blä. Men en god nyhet är att det redan kommit ett nytt avsnitt av 90210 som jag kan avnjuta. När min dator inte vill att jag ska sticka in fingret i mitt öga och vispa runt av ilska det vill säga.
JO! En olycklig sak till hände igår. Jag fick min klänning från Chicy.se som jag beställde för ett tag sen. Och den var get e ful. verkligen skitful. så nu måste jag skicka tillbaka den, MECK!
Nu ska jag fixa serviceavtal tills det är kaffe-dags.

Jag gjorde just det brutala misstaget att gå in på Kenzas blogg. Jag förstår inte varför jag gör det gång på gång, jag blir bara arg. Och tänker på hur uppfriskande det vore med en blogg av en tjej som inte a) är sjukt egocentrerad b) saknar självdistans c) vars favoritcafé är espresso house d) har en ful liten hund som heter nåt löjligt e) enbart skriver om sitt extreeeeemt tråkiga liv f) skriver på ett oerhört tråkigt sätt g) konstant påpekar hur dyra grejer hon köper h) tycker att hon är assnygg och i) därför inte lägger upp 1000 bilder på sig själv... Jag hade nog kunnat komma på saker ända till ö, men jag skonar dig. Jag borde istället lägga min tid på att läsa nån bok om att sluta störa sig på alla sjukt irriterande människor det finns. till exempel, kan folk SLUTA fotografera domkyrkan? den är inte ens fin.
Trevligt förresten att jorden ännu inte gått under pga. partikelacceleratorn. Det vore så typiskt om nåt så tråkigt orsakade min och alla andras, visserligen snabba och smärtfria men ändå onödiga, död.
Ikväll ska jag se priviledged, spännande!
Voff voff!

... tycker detta är roligt och jävligt sant:

Igår blev jag sådär manisk när jag kom hem. Det började med att jag en gång för alla skulle ta in all disk som stod och ruttnade på mitt rum, och det slog mig att mitt rum utan tvekan kan klassificeras som sanitär olägenhet (konstigt uttryck, jag har aldrig tänk på det förut). Städmanin var alltså igång. Jag ställde min säng på högkant, dammsög TRE gånger (till och med fåtöljen), dammande och våttorkade allt (även tavlor och sidorna på möbler), och tvättade golvet med såpa. Nu är där så skinande rent att jag knappt vågar vara därute. Jag kände liksom att jag smutsade ner i de nya lakanen när jag låg i sängen. Jag städade även mitt badrum, min garderob och min hallåda. Och strök kläder. Och hade ansiktsmask medans jag tog ur diskmaskinen och tillslut färgade jag ögonbrynen. Manimanimani. Hann inte med ett par saker som jag istället får göra idag:
-Jogga
-Träffa Erik (titta, man KAN prioritera annat i livet än sin pojkvän!)
-Sy i lite kläder
Om jag hinner så ska jag kolla nya GossipGirl och One Tree Hill också, men det betvivlar jag att kan kommer hinna.
Nu ska jag nog förtjäna min lön och bränna lite Saida.

(Jag har fortfarande inte ringt sthlmskvinnan. Jag överväger att leta upp hennes mail istället och säga att våra telefoner är lite konstiga. 'Cause they were. För en vecka sen. Hehehe)

Dags för fem nya dagars nedräkning av timmar kvar varje arbetsdag. Dryyygt! Har nu styrt upp kaoset iallafall, men kvar har jag fortfarande att ringa den läskiga kvinnan i stockholm. Måste dock hitta något att sysselsätta mig med i en timme och fyrtiosju minuter. Orkar inte fixa serviceavtalen. Har trots allt 38 st kvar. Jag saknar min mobil som jag glömde hemma... En och en halv timme kvar. Jag tror jag just lyckades radera alla mina kontakter från min MSNlista. Gud vad jag inte orkar om jag har gjort det. Ska nog kolla om det finns något jag kan diska eller nåt. Imorgon har Priviledged premiär i USA, det ska blir najs. Och ikväll är det GossipGirl och One Tree Hill, så imorgon blir det tv-kväll. Viiiilket innebär att jag måste träna ikväll. Kanske lite Harpan skulle sitta fint? Imorgon ska jag även skriva in mig på nation. Läskigt. Och påtal om nation så var jag som kanske bekant på Novish-festen i fredags. Det var jag och naturarna och utbytesstudenter. Men Gustav önskade Nur Getraumt (nåja) av DJn och vi hade kul ändå. Latus 88 gav tillbaka min kjol, men nu har jag istället oscars sjal. Den är fin så jag funderar på att förneka att jag har den om han frågar. Och han lär knappast läsa det här. Jag vet knappt vad jag pratar om längre. VOFFVOFF

Mitt hår är så äckligt just nu att det mycket väl skulle kunna bli husrum åt typ bananflugor. Men imorgon får jag tvätta det, jippiii!
Min baxi-träff slutade med bara mig och olga, men å andra sidan så var det ju på grund av hennes hemmavarande som vi skulle ses från första början. Vi drack kaffe på espressohouse (!). Det var mycket trevligt. Så fort jag får en tom helg ska jag genast åka upp och hälsa på henne. Det verkar dock dröja ett tag eftersom:
Nästa helg, 12-14, är lilleriks inflyttningsmiddag
Helgen, 17-21, är det Sthlm och COLDPLAY PÅ GLOBEN!!!! Vi ska bo hos Gean och alle, som ska ta oss ut och upptäcka stan nattetid och dagtid ska vi utforska bl.a. 1800 kvm topshop!
26 är det Jason Mraz.
Och sen är det oktober och jag har lovat mig själv att jag då ska åka till London BABY! (när det går för min värdinna that is!)

Okej, jag sov istället. Och drömde konstiga drömmar om tsunamisar i New York.  Imorgon är det back to the Gulag  och jag måste ta tag i kaoset jag lämnade i fredags. Suck.
Nu ska jag åka och träffa några Baxibles.
KvackKvack!

Fick mail från lillian och började böla. nu har jag just lyckats sluta och lyssnar på kate nash för att bli pepp. Om typ 40 minuter ringer anton och då ska jag bedra mig hemifrån. Innan dess måste jag hinna göra mig iordning och tatta mer vino från mamma.
Förresten: www.myspace.com/larsmusic

Jag och Erik har idag varit tillsammans exakt 1½ år. Sjukt.

Varje gång jag har nämnt Lilly de senaste tre åren har min pappa börjat prata om en låt som heter Pictures of Lily. Så idag tog jag tjuren vid hornen och googlade den, and here it is: http://www.youtube.com/watch?v=G11oIadJfhI
Intressante!

Jag är djuriskt trött, men borde ringa upp två olika stockholmstanter och för den ena väntar inte goda nyheter. jag är rädd att hon ska bli arg på mig och skicka mjältbrand på posten. (vad hon inte vet är att det inte är jag som öppnar posten, moahahah)

Jag fick just klökningar av min übertrevliga röst jag lägger på i telefonen. Huu.

Fick ett mail idag från en återförsäljare i Göteborg:

Charlotta, vad kan jag säga? Dagens ängel!
Tusen tack från oss här i Götet

Nåja, det är alltid trevligt att veta att jag inte gör ALLTING fel på jobbet.

I morse träffade jag på spyken 3an igen, denna gången nästan uppe vid spyken och han såg mest sur ut. Det var nog för att jag känner mig ful idag.

Jag hatar pop på svenska.

Nya 90210 var faktiskt riktigt underhållande. Om man bortser från att det är en spinn off det vill säga. 
Nu ska jag, 4½dl blod fattigare, åka hem. Á toute!

Trots att den här dagen hade potensial att bli bra så började den dåligt. Jag sov förlänge och vaknade med näsblod (inte bra för mitt HB-värde vid blodgivningen senare!) och fick stressa hela morgonen. Dessutom ringde någon, enligt eniro,  vid namn Daoud Daftani från malmö mig klockan fyra inatt och sen dess har jag drömt galna drömmar.
Dagen har sedan dess blivit markant bättre. När jag ställde min cykel vid stortorget så mötte jag en viss 3a på spyken som gav mig ett förnurligt leende - konstigt nog i och med att jag aldrig har pratat med honom. Kommer nog kunna leva hela dagen på det. Jag tror det var pågrund av min fina frisyr. Den fyller by the way 2 veckor i övermorgon!
Nu har jag dessutom tittat på både One tree hill och Gossip Girl säsongspremiärerna. Mjau mjau.

Enda fördelen med att folk åker ifrån mig är att de, oftast, kommer tillbaka. Igår var jag nämligen och hämtade min kära syster på Kastrup. Hon var brun som den låtsasafrikan hon är. Med sig hade hon, hör och häpna, en vit pälsmössa, ungefär som den olga har (?)! En sorglig sak slog mig dock: det var 2½ månad sen Erika åkte, och det kändes som flera år sen när vi var påväg till flygplatsen. Lilly ska vara borta i mer än 3½, kommer det kännas ännu längre? Nåja, henne ska jag iallafall hälsa på - SÅ DET SÅ!!
Nog om lillys frånvaro för denna gången.
Mitt liv har iallafall börjat få lite mening - vilket i klartext betyder att jag har börjat få saker att göra:
Igår joggade jag faktiskt riktigt långt och sen åkte jag massa bil till och från flygplatsen.
Idag ska jag gå på upprop (HJÄÄÄÄÄÄÄLP!!), fika med afrikanen och må ske träffa Stina som dissade mig igår.
På onsdag (det slog mig just att det bara är tisdag, yyyyl) ska jag och anton lämna blod och fika.ä
På torsdag så ska jag boxas med Bratte (han vet bara inte om det än) och jag är ensam på kontoret igen!!
och på fredag kommer olga hem!!!! och så är det välkomsgille på AF!

Förövrigt är telefonen paj, jippiiii!

Måndagen den 1 september 2008 kl 09:20
Dåligt:
Det är måndag morgon
Jag har asont i nacken
Jag kom försent i morse bl.a. eftersom jag fick cykla tillbaka hem en bit för att hämta mitt inlämningskvitto till mobilen
Jag är på jobbet
Saldot på mitt bankkonto har drastiskt sjunkit
Lilly är fortfarande i London
Jag känner mig som ett blockmongo i klänningen jag har på mig
Jag borde förnya serviceavtalen...

Bra:
Jag ska få tillbaka min mobil idag och slipper klumpen.
Min tunga har gått ner i svullnad sen igår (cookie knockade mig så att jag bet sönder tungan)
Det är väldigt fint väder
Erika kommer hem från Afrikatt ikväll!! (jag hoppas hon har nån fin present till mig)
Jag ska leka med Stina efter jobbet
Jag slog nytt rekord i Harpan - 146 sekunder
Blockmongo-klänningen är väldigt fin (och har ruinerat mig...)
Kate Nash - Merry Happy