The days I recall being wonderful

Jag insåg nyss att det bara är 2½ veckor till premiären av Stalin-spääxet nu, holy crap. Kan ingen av låttexterna och inte ett uns av min stämma på tysk-låten. Således sitter jag nu och lyssnar på inspelningen av låtjäveln på repeat vilket förmodligen kommer göra mig a tad galen (inspelningen är nämligen 39 sekunder, börjar med överskånsk inräkning som följs av sjukt monotont pianospel varvat med taktstamp - kort och gott extremt irriterande 17 gången irad). Men vad gör man inte för att inte skämma ut sig? But then again, bara min outfit och peruk är skämmiga nog hehee. Inte coolio att jag är jätte hes också, rösten hinner aldrig vila mer än ett dygn i sträck... Knarkar sockerfria halstabletter och te.
Obligatoriskt att gå på spääxet för alla typ två som läser! Säg till så fixar jag biljetter i ett najs!