The days I recall being wonderful

Haha, sötisOlga! Gå och bli orolig för mig pågrund av mina kryptiska inlägg! No reason to worry! :)

Laddad dag. Erik tvingade upp mig klockan 07:50 för att han skulle till skolan. Cyklade hem och somnade, vaknade av påminelse om att jag skulle prata med Bo. Tänkte att det inte var nån engelska så det kändes inte lönt att sticka till skolan för 40 min spanska. Sov lite till, och åkte tillbaka till Erik för att hjälpa honom att packa och fixa. Jag älskar att fixa och organisera! Killen, som äger förövrigt mer kläder och fler parfymer än jag (jag är bestulen på min kvinnlighet), ville packa ner typ 3 jeans, 2 skjorts och 5 tröjor + 2 skjortor för typ 4 dagar. "man måste ju ha olika saker på sig på dagen och kvällen" yeez. Vi åkte till banken, som var stängd förövrigt, med hans mamma, köpte massa godis på citylivs och åt hamburgare på Max (så FARLIGT gott var det inte, men definitivt inom kategorin "smak"). Halv fyra var det dags att säga hejdå. Jag klarar verkligen inte av att ta farväl, även om det bara gäller som i detta fallet fyra dagar. Det är för sorgligt och definitivt.
I vilket fall orkade jag inte gå runt hemma ensam och känna mig miserable, så jag rullade ner mot stan, med tårfyllda ögon, lyssnandes på Please celebrate me home och allt kändes jättesorgligt. Jag fällde ett par tårar för allt dåligt, och skärpte mig inte förrän jag steg in på HM. Köpte ett par short, och sen kom Stina. Temat sorgligt fortsatte tills vi bestämde att vi ska se Spyxet 06 ikväll. Nu ska jag fortsätta denna gluffsardag med ännu mer snabbmat - kebab!

Roligt citat från årsboken:
"lycklig och lycklig, jag är full"