maybe it's time to realise that you're stained but not weak

Det blev trots allt en ganska plesentabel kväll! Den enda som inte hade övergivit mig, eller iallafall vad jag trodde, var Stina, som senare visade sig skulle till Mia. Jag avböjde inbjudan, kändes mindre lockande. Istället åt jag en lång förvånansvärt trevlig middag med mor, inge och martin. eller ja, de åt, jag hade redan ätit min egentillagade måltid: snabbfullkornsmackaroner med fiskbullar i hummersås. Jag misslyckades igen.
Hur som helst, resten av kvällen har jag ägnat här vid datorn. Jag och Martin har haft nästintill minilan. Han spelar nåt konstigt strategispel, jag tittar på hackigt Grey's anatomy. I hacken myser jag med Thomas Dybdahl. Fin kille det där. Det har nog varit bra med en lugn helg för min del, nästa ska det hårt, riktigt hårt. 
Ja, idag har varit en riktigt söndag, fast lördag - the hopeless undertow. Men jag känner mig åtminstone lite mindre övergiven nu, med Erik påväg hit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback