and the bad days when they come around always kick the good days into the ground

Det är höst på riktigt nu, för jag har börjat använda höst-halsduken. Idag traskade jag till skolan i morgonkylan och önskade att jag hade ett par vantar. Vid rondellen blev jag räddad av Henke som skjutsade mig sista biten så att jag inte kom försent till franskan.
Allt eftersom dagen fortskred blev jag bara mer och mer på dåligt humör. FYRA språklektioner tar knäcken på vem som helst. Dock var det ganska kul när två lammkötts-killar som går på min spanska kom fram till mej och frågade efter E12, och att den ena sen på väg bort från oss boxade den andra på armen, haha!
Hela svensklektionen satt jag och var jätte elak, men jag sa det iallafall inte högt. Emelie tog första bästa chansen att berätta för heeela klassen att hon har pojkvän, alla utbytte blickar och himlade med ögonen. Come on, räcker det inte med bild+namn på msn?
När sedan 95% av klassen fick gå hem efter svenskan men inte jag, så blev jag ännu surare. Dessutom gör min hals svinont, jag hostar, är täppt och jag har sovit 1½ timme inatt. Kören var egentligen helt ok, men jag var inte alls på humör.
Klockan 16:10 då jag ÄNTLIGEN slutade gick jag och ragnvi hem till lillerik för mat och lite quality time innan ragnvi övergav mig för att sticka till gustav och jag promenixerade ner till centralen ensam för att hämta cykeln. Tyvärr var den inte stulen. Frågan är vilket som var bäst: hade den varit stulen hade jag blivit arg för det, men det hade ändå varit skönt att med gott samvete åka buss hem. Jag blir bara latare och latare.
Och påtal om stöld så har någon snott mitt skåp!! Jevla människor. På onsdag ska jag be vaktmästaren klippa upp låset bara av ren ondska.
Nä fy vilken fruktansvärd dag det har varit. Tillika ska vi vandra 14 km imorgon, och inte fan får vi någon sovmorgon, utan snarare tvärt om. Vi börjar 8:15. KUL! Nu ska jag äta äcklig mat.
MORR!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback